Snacka om ångest.
Sommaren försvann i ett knapptryck och inte mycket sol fick vi.
Som tur är har jag haft det bra ändå.
Men nog tycker jag att värmen kunde ha varit framme lite mer.
Redan slutet av augusti och imorgon börjar höstmånaderna.
Hösten är väl redan här så de spelar väl ingen roll?
Men va fan ska man göra med sitt liv?
livsångest, beslutsångest och all annan äcklig jävla ångest man kan ha kryper inom mig.
Ingen utbildning, inget jobb, ingen antagning och bara massa tråkiga besked, JÄMT.
Negativa Lina är i farten men allt är inte så lätt ibland och vad ska man vara positiv åt då?
Kan ju iofs vara glad över att jag slipper leva i misär och arbeta/studer med sånt jag inte tycker om.
Kan ju iofs vara glad över att jag slipper leva i misär och arbeta/studer med sånt jag inte tycker om.
Nu måste hjärnan arbeta väldigt snabbt för att få fart på hjärnvärket och beslut inför hösten.
Hoppas på mer jobb kan man ju alltid göra men då lär jag nog förgifta någon eller dra en hel salig blandning av hokus pokus för att få någon sjuk.
Nä, tacka vet jag när man var mindre, då slapp man tänka på hur man ska leva.
Då bara var man, lekte med vänner och slapp alla bekymmer.
Då bara var man, lekte med vänner och slapp alla bekymmer.
Men det ska väl kännas att man lever också, i guess.
/ L.
